Officianten i en kyrklig begravning är en präst eller pastor. Inför en begravning träffar prästen de anhöriga till den som avlidit. De får berätta om den som gått bort och vi går igenom hur en begravningsgudstjänst går till. Under själva begravningen leder jag sedan de sörjande genom hela gudstjänsten. Vi ställde några frågor till Olle Liljefors, präst i Maria Magdalena församling.
En begravning är ett tillfälle att ta avsked och minnas den avlidne och du som officiant håller du ett griftetal, hur gör du för att begravningen och talet ska bli personligt och hedra den avlidna?
Jag försöker alltid att hålla mig nära de anhörigas beskrivningar av den bortgångne och teckna en liten levnadsberättelse utifrån deras ord. I samtalet inför begravningen brukar jag fråga de efterlevande om de vet hur den avlidna såg på döden och hur de själva ser på den, och sätta in deras tankar i en kyrklig kontext. Vissa lutar åt att döden bara är ett utslocknande, men många berättar att de bär på ett hopp om att sjukdom och död inte ska ha det sista ordet, att livet ska vinna och på något sätt få fortsätta på den andra sidan. Det är ett hopp som också den kristna traditionen ger uttryck för.
Vad är det mest givande i denna del av ditt arbete?
Att få möta sörjande med värme och lyhördhet, och bidra till att ge den som har lämnat detta jordeliv en värdig och finstämd begravningsgudstjänst. Jag vet från egen erfarenhet hur viktigt och värdefullt detta kan vara i stunder av sorg och saknad.
Kan du se någon ”trend” inom begravningar?
Önskemålen kring musik förändras med tiden. Vissa klassiker står sig, som Bachs Air. Sedan tillkommer nya fina låtar, som till exempel Lalehs En stund på jorden.
Hur skulle du vilja ha din begravning?
Som person uppskattar jag det avskalade, och så tänker jag mig också min begravning. Ett par vackra psalmer, en liten levnadsteckning och en bön. Jag tycker att det finns något väldigt vackert i det enkla.
Vilka tips skulle du ge till anhöriga inför en begravning?
Jag uppmanar gärna människor att skriva ner sina tankar inför sin egen begravning, och jag har själv gjort så. Det kan vara saker som: plats, musik, psalmer, och så vidare. Det underlättar för de efterlevande, och det är fint att i möjligaste mån få uppfylla önskemålen från den som har gått vidare.