Direktkremation

Direktkremation är när den avlidne kremeras snarast efter dödsfallet. Enligt svensk lag ska gravsättningen av kista eller kremering göras inom 30 dagar från dödsfallet. Om ni väljer direktkremering ska gravsättning av askan utföras inom ett år. Direktkremation är inte traditionen i Sverige, men det ökar. Anledningarna till att man önskar en direktkremation kan vara många och den görs inför:

• Begravning utan ceremoni
• Akt med urna
• Begravning utomlands

Ett intyg för godkännande av direktkremation behöver alltid skrivas under av en anhörig. Detta för att en person behöver stå som ansvarig för beslutet i de fall att en annan anhörig skulle motsätta sig beslut om direktkremation.

Begravning utan ceremoni

Direktbegravningen är den enklaste formen av begravningen och det innebär att den sker utan ceremoni. Om du väljer direktkremation utan ceremoni kan du välja att genomföra en minnesstund, i anslutning till gravsättningen eller vid ett senare tillfälle, för att hedra och minnas den avlidne. Det finns många möjligheterna till ett fint avsked.

Vi tar hand om den avlidne och genomför kistläggning för att sedan sköta transporten till krematoriet. Plats för gravsättning sker sedan enligt önskemål, vanligtvis i minneslund eller urngrav.

Akt med urna

Begravning eller akt med urna blir allt vanligare i Sverige och innebär att man har en urna istället för kista på begravningsceremonin. Kremering görs alltså innan själva begravningen.

Under akten ställs urnan längst fram i rummet där ceremonin hålls. Precis som med en kista kan urnan dekoreras med blommor eller annat utifrån era önskemål. Begravningsakten går till på samma sätt som en ceremoni kring en kista; musik spelas, sånger sjungs och tal hålls.

Begravning utomlands

Vissa som inte är födda i Sverige har före sin död uttryckt en önskan om att få begravas i sitt hemland. Ofta håller man då ingen ceremoni i Sverige, utan väljer direktkremering för att därefter föra askan utomlands och genomföra begravningsakten där.

Så här går det till

1. Direkt vid dödsfallet: Fundera noga över anledningen till att ni vill ha en direktkremation, eftersom beslutet inte kan ändras. Är det vad den avlidne hade önskat? Var det för att underlätta för er anhöriga, men har det istället skapat oro och tveksamheter? Skulle den döde stått fast vid sin önskan om hon eller han vetat att ni faktiskt vill ha ett annat avsked?
   Försäkra er om att alla anhöriga är ense om att ha en direktkremation, i synnerhet om den avlidne inte har uttryckt en egen önskan om det. Prata gärna med någon av våra begravningsrådgivare, vi kan ge dig all hjälp du behöver.
2. Före begravningen: Vi hjälper er med allt det praktiska. Vill du hålla en ceremoni senare med urna eller föra askan utomlands bestämmer ni det nu.
3. Kremering: Kremering ska ske inom 30 dagar efter dödsfallet. Vi hämtar den avlidne, tar hand om kroppen och lägger den i en kista. Kista behövs för att kremeringen ska kunna utföras. Kistan transporteras till ett krematorium för kremering. Askan läggs i en urna.
4. Efter kremeringen: Du kan välja att hålla en begravningsceremoni med urnan, eller att helt avstå från ceremoni. Senast 12 månader efter dödsfallet ska gravsättning ske. Ska ingen ceremoni hållas sker gravsättning eller askspridning i anslutning till kremeringen. Ska askan föras utomlands så görs det inom 12 månader efter kremeringen.

Viktigt att berätta i förväg hur man vill ha det

För anhöriga är det alltid en trygghet att veta hur den avlidne vill bli begraven. När någon dör och vi inte har en aning om deras åsikt om begravningssätt och ceremoni kan det för anhöriga skapas en oro. Många gånger kan de efterlevande ha olika åsikter, och i värsta fall kan det till och med leda till att man blir osams om begravningen. Därför är det viktigt att berätta i förväg hur man vill ha det, det kan göras via Livsarkivet.